Välkommen till samlarportalen, här nedan ser du ett exempel på en av sidorna du kan hitta här.




Apelsinpapper
-

2320 sidvisningar

Inte tänkt att sparas men ganska vanlig att samla.

Cathy Lamb ur SamlarNytt 2010/6.

APELSINPAPPER ÄR DE TUNNA PAPPERSFYRKANTERNA

som används för att skydda frukt. Det verkar som om apelsinpapper är ett vanligare använt ord än fruktpapper, även om det inte bara är apelsiner som man skyddar på detta sätt. Äpplen och päron får ibland ett pappersskydd.

Apelsinpapper1Apelsinpapper2Apelsinpapper3

Syftet är att hindra mögel och andra skador, och pappren kan innehålla bland annat difenylaminsyror och andra tveksamma substanser. Men om det bara hade varit enkla papper hade jag aldrig börjat samla på dem i början av åttiotalet när jag flyttadetill Sverige. De är också färgglada konstverk som inte har något att göra med funktionen. Och jag har läst någonstans att Pablo Picasso också samlade apelsinpapper.

Jag tror inte att någon vet när man började använda papper för att skydda frukt, men jag vet att amerikanska fruktodlare använde dem redan 1898. En artikel i New York Times från april 1898 berättar nämligen att Österrike förbjudit import av färsk frukt och fruktpapper från Kalifornien i vissa fall.

För mig är en av tjusningarna att kunna sortera och jämföra min samling och att se skillnader och likheter. Det finns flera egenheter hos apelsinpappren som intresserar mig. Det första är själva bilden. Vad föreställer den, hur många färger och framför allt - finns det någon koppling till innehållet, alltså frukten?

De allra fiesta motiv är runda så att de ska synas väl när man packar frukten i pappren. Men bortsett från det är det högst varierande och fantasieggande motiv. De kan föreställa nästan vad som helst och har sällan någon koppling till frukten, landet eller företaget. Till exempel har jag spanska apelsinpapper som har bilder på säckpipeblåsare och nordamerikanske indianer i full mundering.

En fransk vän till mig som också samlar apelsinpapper ville lära sig mer om tryckningen och designen. Därför besökte han ett tryckeri i Spanien, men han fick inte mycket information, kanske de trodde att han var en industrispion från någon annan apelsinpapperstryckarfirma?

(Nu har ni sett det ordet i tryck också!)Apelsinpapper4

Jag sökte på internet angående designen av apelsinpapper. Det enda jag fann var en broschyr från ett sydafrikanskt tryckeri som hette Cape Wrappers. De började sin verksamhet strax efter första världskriget. Jag hoppades att jag skulle hitta något om de som ritar motiven och var de hämtar sin inspiration, men broschyren innehöll enbart information om olika tryckningstekniker och tryckmaskiner, och visade sig vara en stor besvikelse. Inte ett ord om design.

Apelsinpapper6En andra egenskap som intresserar mig är apelsinpapper som bärare av fruktproducentens varumärke. De flesta företag är väldigt noggranna med sina varumärken och vill att de ska bli så kända och spridda inom rätt kretsar, som det bara är möjligt. Men det verkar inte som om varumärkestänkandet är sarskilt utbrett inom fruktbranschen (förutom för bananer), för samma företag kan använda många olika motiv. Ibland är skillnaderna väldigt små.

Det kan handla om hur man har komponerat bilden, olika färger eller kanske ett annat telefonnummer. Men man kan sällan hitta en röd tråd hos motiven för ett enskilt företag och därmed heller inte lära sig känna igen logotypen. Dessutom är företagsnamnet ofta svårt att se och ibland finns det inte alls. Ibland används samma motiv av olika företag, som till exempel ett spanskt företag och ett italienskt som båda använder Rödluvan.

En tredje aspekt som intresserar mig är distributionen av fruktpapper. En del har rest långt och det skulle vara intressant att kunna följa ett papper från tryck till just min samling. Men jag har inte något sarskilt tema for min samling, ingen tryckteknik eller motiv som förenar. Det är helt enkelt så att jag samlat apelsinpapper i de länder jag har varit i. Sverige, England, Frankrike, Italien och Island. Jag har bett amerikanska släktingar att titta efter papper men de har inte hittat några i affärerna.Apelsinpapper7

Jag har papper från 26 olika länder, bland andra Turkiet, Marocko, Sydafrika och USA. De fiesta av de papper jag funnit i Sverige är från Spanien. En amerikansk samlare, Mark Wickens, har papper från 70 olika länder. Mark Wickens verkar över huvud taget vara en mycket hängiven samlare och har bland annat skrivit en bok om apelsinpappers design. Han säger sig fukta pappren och sen torka dem mellan syrefria papper. Han förvarar dem i syrefria ark av mylar, en tunn polyesterfilm. Det är ganska annorlunda mot hur jag själv gör, jag stryker dem släta och lägger dem i plastfickor.

Mark har 12000 olika apelsinpapper, men till och med det är bara en liten del av allt som finns. Man räknar med att det har funnits upp mot en halv miljon olika motiv. Det var också denna höga siffra som fick mig att sluta samla apelsinpapper for drygt tio år sen. Då hade jag ungefär 1300 papper samlade i 20 pärmar. Jag hade inte plats att fortsätta samla om möjligheterna var så stora!

Såna här små och förgängliga samlarpapper, som apelsinpapper, tågbiljetter eller godisförpackningar brukar kallas ephemera, som betyder kortlivad, förgänglig och även är det latinska namnet på vissa dagsländor. Ephemera var inte tänkt att sparas. Och när jag tittar på vissa av mina apelsinpapper, en del från så avlägsna platser som Uruguay och Madagaskar, tycker jag det är otroligt att de fortfarande existerar.

Min samling finns numera i ett källarförråd. Jag har bett Bernt Somreus om hjälp att hitta en samlare som kan ge mina apelsinpapper ett kärleksfullt hem. Jaghoppas att någon vill ta över mina 20 pärmar och njuta av motiven och tankarna på världsomspännande frakter.

De har absolut inget pengavärde, men apelsinpapper är helt ovärderliga som vackra ephemera.

Redaktören SamlarNytt har gjort översättningen från engelska och ursäktar eventuella anglicicmer!