Välkommen till samlarportalen, här nedan ser du ett exempel på en av sidorna du kan hitta här.




Glasögonens Historia
-

5304 sidvisningar

Glasögonens historia

Ur SamlarNytt 8-2010 av Thorsten Sjö/in

DET FINNS MÅNGA SAKER SOM VI TAR MER eller mindre för givet. Saker som vi inre reflekterar över utan använder varje dag utan att tänka mycket på dem. Saker vi inre kan klara oss utan idag och, om vi ränker till lite närmare, undrar hur man klarade sig uran innan de uppfanns. Vi klarade oss ganska bra utan datorer för 50 år sedan, räknestickan fungerade bra när jag läste till ingenjör, vi gick på bio i stället för att sitta hemma och titta på teveVi skulle väl kunna klara oss utan teve, datorer, iPod, bilar och annat, men skulle vi kunna klara oss utan glasögon? Troligen, men med svårighet. Här kan man verkligen undra hur folk som var närsynta eller långsynta klarade sig innan man kom på att man faktiskt kunde hjälpa dem att se bättre.

Pincenéer

Underligt nog var det de långsynta som fick hjälp först. Vem som uppfann glasögonen är okänt, men man lurar åt att der var en glasblåsare i Pisa kring 1286 som först kom på att man kunde använda en konvex lins för att hjälpa folk arr se bättre. Förstoringsglas var inre okända, men idén att sätta en lins framför ögat var en nyhet. Romarna, som väl kände till konsten att blåsa glas och att de kunde användas för förstoring, hade fått tekniken från Mellanöstern, framför allt nuvarande Syrien. De kom aldrig själva att man kunde använda glas på det sättet, men de var egentligen bara bra på att knycka idéer, inte att utveckla dem. Ingenjörskonst kunde de bra när det llde krigiska ändamål, men där gick gränsen.

De närsynta fick vänta till mitten på 1400-talet innan de fick hjälp och sedan hände det inre mycket förrän sent 1700-tal när den bifokala linsen kom i användning. Nu började man också kunna tillverka linser av högre kvalitet utan blåsor och med en mera homogen sammansättning. De venetianska glasblåsarna var betydligt bättre än exempelvis de ryska, men hade de ju längre erfarenhet att bygga på. Glasögon blev snabbt populära och såldes av ambulerande försäljare och kunde köpas aven större allmänhet. Det dröjde dock länge innan man kom på att sätta skalmar på dem i stället för att knipa fast dem över näsan. Det påstås att der var Benjamin Franklin som kom på detta medan han var i Paris. Nu användes de mest för läsning och till vardags klarade man sig utan. Det kom många varianter av glasögon under årens lopp och lornjetten hängde med långt in på 1800-talet. En annan variant var monokeln och jag känner faktiskt en person som fortfarande använder en sådan.

Rekonstruktion 1300-tal.

Solglasögon började användas redan på 1700-talet och är idag kanske de mest modebetonade av glasögonen, även om modet växlar snabbt även vanliga glasögon, där man ena året ska ha stora, runda och nästa år små rektangulära. Guldbågade glasögon har nästan försvunnit och likaså de hornbågade. Men utvecklingen står naturligtvis inte stilla. De tjocka och tunga linser som fanns på glasögon för närsynta för sådär 40 år sedan är nu bara ett minne. Plastlinser kan tillverkas med helt andra egenskaper. En optiker idag tar god tid på sig att kontrollera ens ögon för att man ska ha bästa möjliga syn.

Det största framsteget är kanske kontaktlinser. De första användbara sådana tillverkades 1887 av tysken Adolf Fick, men experiment hade pågått under en rad år. Egentligen blev det inte fart på användandet förrän den mjuka plastlinsen uppfanns av en tjeck kring 1961. Tyskarna använder fortfarande i stor utsträckning den hårda typen, medan skandinaverna nästan helt övergått till den mjuka varianten. Utveckling pågår fortfarande. Varför ser man då inte glasögon på porträtt särskilt ofta? Fåfänga? En trolig orsak, men kanske också att man inte använde sina glasögon på det sätt vi gör idag. Det är ju inte länge sedan ungar med glasögon trakasserades i skolan och kallades "glas-ögonorm" och värre. Eftersom en stor procent av västvärldens befolkning använder glasögon idag är det inte samma problem längre, men jag vet damer som bara använder glasögon när de kör bil och jag undrar ibland om inte många av dagens äldre bilförare skulle behöva kontrollera sina ögon oftare. Man vänjer sig eftersom förändringen går långsamt och jag vet själv att ett par nya glasögon helt plötsligt gav skarpa konturer av världen. Idag kollas mina ögon varje år.

Lornjetter 1800-tal.

Jag vet inte om vi har någon specialsamlare av glasögon i förbundet och jag har inte kunnat hitta någon artikel i registret, men området är faktiskt intressant och variationsrikedomen glasögon och lornjetter från riden kring1800 är enorm. Det var inre länge sedan jag brukade se gamla glasögon och lornjetter antikmässor eller loppmarknader. Som en liten fotnot kan nämnas att kineserna inte uppfann glasögonen utan fick dem från väst. De är kända där från cirka 1500, men de kan ha funnits där tidigare. Marco Polo (1254- 1324) nämner dock ingenting och han skriver om det mesta. Polo färdades utmed Sidenvägen och naturligtvis färdades idéer i båda riktningarna. Visst är glasögon kulturhistoria.

 

Bildtexter 

Två pincenéer från ca 1870.

Så här kan de första glasögonen sett ut, rekonstruktion av 1300-talsglasögon.

Tre lornjetter: överst horn, förgyllt silvernederst  pärlemor. Andra hälften av 1800-talet.